Musikförsäljning har haft en nedåtgående trend, vilket enligt många kan bero på Illegal fildelning. En metod till att stävja Illegal fildelning och höja skivförsäljning har varit att införa reformer av upphovsrättslag. Vi undersöker om musikförsäljningen påverkas av upphovsrättsreformer i 48 länder under åren 2004-2009. Vi utreder även om det finns indikationer till samband mellan Illegal fildelning och skivförsäljning. I uppsatsen använder vi multipel linjär regressionsanalys och hämtar försäljningsdata från Ifpi.

Abstrakt: Den illegala fildelningen har blivit ett omdiskuterat ämne runt om i världen sedan fildelningstjänsten Napster skapades av unge Shawn Fanning. På senare år har flera nya fildelningstekniker utvecklas och upphovsrättskyddat material delas ut och laddas ner av hundratusentals tals personer runt om i Sverige. Syftet med rapporten är att ge en beskrivning av tekniker och lagar som tillämpas inom Illegal fildelning. Samt att beskriva olika aktörer som figurerar inom den illegala fildelningen och vilka åtgärder de tillämpar för att fortsätta och skydda sin verksamhet..

The purpose of this thesis is to examine a new music downloading service called Musikwebben, which is now available in many Swedish libraries. It focuses on the differences and similarities between this service and illegal music sharing services. The question is raised, whether the appeal of Musikwebben is high enough for it to be able to ?recruit? users from similar, illegal services. To answer this question, a qualitative content analysis is used, to explore various views on what legal downloading services have to offer and how these differ to illegal alternatives.

Digitaliseringen under 2000-talet har förändrat många branscher. Utbredningen av Illegal fildelning är en av de utmaningar som dykt upp, utbredd bland i övrigt laglydiga människor. Samtidigt sker en framväxt av nya sätt att konsumera på internet, som tar avstamp i fildelningstekniken men fungerar inom lagliga ramar. Uppsatsen har mot bakgrund av detta drivits av att undersöka hur fildelning motiveras: Hur ser argumenten ut för och emot Illegal fildelning? I detta arbete undersöks de argument som används för att rättfärdiga fildelning av musik, genom en kvalitativ argumentationsanalys, kombinerad med Boltanski Thévenots teori om rättfärdigande och värdeordningar.

I denna uppsats genomförs en empirisk analys av den svenska skivmarknaden och den nedgång i skivförsäljningen som skett under senare år. Fokus ligger på att undersöka om nedgången orsakats av Illegal fildelning, eller om andra faktorer kan ligga bakom. Analysen sker genom en genomgång av relevanta aggregerade data för skivförsäljning, videoförsäljning, internetanvändande m.m. En enkel ekonometrisk analys görs också, och sammantaget visar resultaten att den växande konkurrensen från DVD-film troligen är en viktig orsak till den minskade skivförsäljningen. Inga tydliga bevis för att fildelningen haft en signifikant påverkan hittas.

Illegal fildelning är ett världsomfattande problem som har skapat heta debatter i många länder. I Sverige är den illegala fildelningen ett vanligt förekommande fenomen. För att komma till rätta med denna verksamhet har vår egen upphovsrättslag uppdaterats och den omdiskuterade IPRED-lagen införts. Trots detta är företeelsen Illegal fildelning fortfarande vanligt förekommande i dagens Sverige. Den här studien har haft som syfte att undersöka varför personer fortfarande fildelar samt vad som skulle få dem att sluta med denna verksamhet.

Art.39 är grindvakten som inleder kapitel VII i FN-stadgan och tröskeln vid vilken säkerhetsrådet går från att vara ett multilateralt organ till ett globalt verkställande organ. Konceptet ?threat to the peace? är det bredaste, otydligaste och viktigaste begreppet i art.39 FN-stadgan. Genom att framställa de centrala förutsättningarna för tillämpningen av art. 40-42, öppnar art.

En europeisk upphovsman har teoretiskt sett samma skydd för sitt verk vid Illegal fildelning såväl inom som utom EU. På grund av internationella överenskommelser finns det regler om ensamrätt i nästan alla länder som Sverige har ekonomiskt eller kulturellt samarbete med, varför upphovsmannens skydd är relativt starkt. Utanför EU, med undantag för EFTA-länderna, finns dock inga krav på att länderna ska införa regler om informationsföreläggande och interimistiskt förbud. Reglerna är införda i alla EU-länders lagstiftning genom Ipred-direktivet och innebär en betydlig förenkling för upphovsmannen när det gäller att identifiera intrångsgöraren och stoppa intrånget. Utöver intrångsförfarandets praktiska fördelar finns inom EU även klara regler gällande internationell privaträtt, vilket gör att upphovsmannen kan vara säker på var denne får föra process och vilket lands lag som ska användas.

Denna uppsats utreder hur Sydsvenskan, Svenska Dagbladet och Aftonbladet mellan den 1 januari 2007 och den 31 december 2007 i sammanlagt 152 artiklar framställde problematiken kring fildelning. Utredningen görs genom att lyfta fram de motsättningar som finns i medierapporteringen av fildelning.En kvantitativ innehållsanalys utgör grunden för den kvalitativa studien. I den kvalitativa analysen använder vi oss i huvudsak av teorier som berör mediepåverkan och etik. Till exempel använder vi oss av Maxwell McCombs teori om mediernas dagordningsfunktion och Göran Collstes beskrivningar av konsekvensetiska teorier. Resultaten pekar på att det existerar en osäkerhet i de studerade tidningarna kring hur man ska förhålla sig i fildelningsdebatten.

Tillgängliggörande av upphovsrättsligt skyddat material på Internet som sker utan samtycke från upphovsrättsinnehavaren utgör i dagsläget en relativt stor och utbredd problematik, främst genom att Internet och teknikerna vilka tillämpas vid fildelning på senaste tiden har utvecklats och därmed resulterat i att fler och fler individer fildelar illegalt. Denna uppsats behandlar de olika teknikerna som används vid fildelning, juridiska tillämpningsområden, bevisbörda och identifiering av ansvarssubjekt samt rättsliga sanktioner. Syftet har vidare varit att utreda implementeringen av IPRED direktivet i den svenska rätten samt utreda huruvida denna reglering främst har haft en reparativ eller preventiv verkan på den illegala fildelningen. Uppsatsens slutliga resultat bygger främst på studier av den juridiska problematiken gällande identifiering av ansvarssubjekt samt bevisning och sanktioner, vilket i slutändan påvisade att implementeringen av IPRED direktivet i den svenska upphovsrätten hittills främst har lett till ett preventivt resultat snarare än ett reparativt..

Research shows that almost 30 per cent men and 20 per cent women at the age of 16-24 inSweden download music on a regular basis instead of buying records. Thanks to moderntechnologies teenagers of today have become used to downloading music illegally from theInternet. Even though legal alternatives, such as Spotify, have become popular, the behaviorof illegal download of music still persists. What do record companies do to prevent thisphenomenon and why do they go to such length to stop this widespread movement? Thequestion is, why is illegal download of music a problem ? and for whom?To investigate this I?ve read books about the subject, analyzed web pages of alternative recordcompanies and interviewed a drummer in a local band.

Research shows that almost 30 per cent men and 20 per cent women at the age of 16-24 in Sweden download music on a regular basis instead of buying records. Thanks to modern technologies teenagers of today have become used to downloading music illegally from theInternet. Even though legal alternatives, such as Spotify, have become popular, the behavior of illegal download of music still persists. What do record companies do to prevent this phenomenon and why do they go to such length to stop this widespread movement? The question is, why is illegal download of music a problem ? and for whom? To investigate this I?ve read books about the subject, analyzed web pages of alternative record companies and interviewed a drummer in a local band.

Problemet med Illegal fildelning och nerladdning idag är att upphovsmännen bakom varje drabbat verk inte får betalt. Denna rapport syftar till att ge en inblick över processen av vårt kandidatarbete, en webbtjänst och en lösning på problemet. För att skapa webbtjänsten genomfördes först en grundlig research. Vi kartlade konkurrenter, undersökte olika sätt att finansiera produkten och hur upphovsmännen skulle få betalt. Resultatet blev en webbtjänst där användaren bland annat kan lägga upp sina alster, ta del av andras och även använda scenen (en idé som utvecklades under arbetets gång) där användaren kan boka tid för liveframträdanden, alternativt använda den som distributionskanal för deras uppladdade verk..

Problemet med Illegal fildelning och nerladdning idag är att upphovsmännen bakom varje drabbat verk inte får betalt. Denna rapport syftar till att ge en inblick över processen av vårt kandidatarbete, en webbtjänst och en lösning på problemet. För att skapa webbtjänsten genomfördes först en grundlig research. Vi kartlade konkurrenter, undersökte olika sätt att finansiera produkten och hur upphovsmännen skulle få betalt. Resultatet blev en webbtjänst där användaren bland annat kan lägga upp sina alster, ta del av andras och även använda scenen (en idé som utvecklades under arbetets gång) där användaren kan boka tid för liveframträdanden, alternativt använda den som distributionskanal för deras uppladdade verk..

Den tekniska utvecklingen har medfört både fördelar och nackdelar för upphovsmännen. Upphovsmännen har blivit sårbara eftersom deras material enkelt kan kopieras och spridas vidare utan deras tillåtelse. Fildelning i sig är inte olagligt. Men det är olagligt att dela med sig en digital fil utan upphovsmannens eller rättsinnehavarens tillstånd. I Sverige anses olaglig fildelning vara ett stort problem som förstör för samhället då det finns ett behov att stimulera skapande verksamheter.